Bästa airbiken 2026 – 8 modeller i test

Master Fitness XB505 redovisar saker de andra tillverkarna inte ens nämner, och det är därför den vinner.

Fläkthjulet är 27 tum och remdrivet. Ett större hjul flyttar mer luft per varv, vilket betyder kraftigare motstånd vid samma tramptempo, och rem går tystare och jämnare än kedja.

Tjugotvå slutna kullager i armar och pedaler är den uppgift som säger mest om hur maskinen kommer att kännas efter ett år. Slutna lager släpper inte in damm och svett, och antalet avslöjar att både armrörelsen och pedalrörelsen är lagrade på flera punkter i stället för att gå på bussningar.

Q-faktorn på 225 millimeter är ett cykelmått som anger avståndet mellan pedalerna. Ingen annan tillverkare i jämförelsen anger den, och för den som har ont i knäna vid cykling är det just det måttet som avgör om benen hamnar i linje.

Displayen visar watt. Det är avgörande på en airbike, eftersom hastighet och distans beror på hur maskinen råkar vara kalibrerad medan watt är watt.

Programmen är HRC, fyra intervallprogram inklusive 20/10 och 10/20, och fem målprogram. De två första intervalltyperna är de som crossfitträning bygger på och slipper därmed ställas in för hand.

Bluetooth kopplar mot Zwift, Kinomap och iConsole.

Ett inbyggt vindskydd är en detalj som låter trivial och inte är det. En airbike blåser rakt på användaren, och efter fem minuter i ett kallt garage märks skillnaden.

Maximal användarvikt anges till 160 kilo och egenvikten till 66. Den kombinationen betyder att maskinen står still även när någon tung drar för fullt i armarna.

CENTR x HYROX Perform Series är byggd för ett specifikt tävlingsformat, och det märks i valen.

Enstegs remdrift betyder att fläkten drivs direkt av en enda rem i stället för via en mellanväxel. Färre rörliga delar ger jämnare motstånd och mindre som kan slira under en maxinsats.

Programmen är de som faktiskt används: HRC, 20/10, 10/20, anpassade intervaller och målfunktioner för tid, distans, kalorier och puls.

Displayen visar watt, vilket är det mått tävlingsresultat jämförs i.

Ramen anges som kommersiell med 160 kilos maximal användarvikt, och maskinen väger 66,3 kilo. I praktiken samma klass som testvinnaren.

Sadeln justeras både i höjd, 90 till 107 cm, och i fram- och bakled. Den senare avgör hur långt du når till styret, alltså hur mycket överkroppen kan arbeta, och den saknas på enklare maskiner.

Främre fotstöd gör att benen kan vila medan armarna arbetar, vilket är standard i intervallpass där överkroppen ska isoleras.

Trettio dagars träningsprogram via Centr Coach ingår, vilket är mer värt för en nybörjare än för någon som redan tränar mot ett tävlingsdatum.

Fläktens diameter anges inte, vilket är den enda uppgift som saknas och som annars hade gjort motståndet direkt jämförbart med testvinnarens 27 tum.

Gymstick Air Bike Pro har jämförelsens bredaste appstöd och den mest justerbara sadeln.

Kinomap, Zwift, Gym Trakr och Run Fit stöds alla. För den som redan tränar mot en app spelar det roll vilken, eftersom passhistoriken ligger där och inte i cykelns display.

Sadeln justeras i höjd, avstånd och lutningsvinkel. Den tredje är ovanlig: lutningen avgör hur trycket fördelas i sitsen, vilket märks i långa pass snarare än i korta sprintar.

Fläkten är 24 tum och sitter skyddad av en 27-tums stålram. Det är en annan konstruktion än testvinnarens, där de 27 tummen är själva hjulet, och skillnaden syns i motståndet: ett mindre hjul flyttar mindre luft.

Ramen anges väga 47 kilo av maskinens totala 50, vilket säger att nästan hela vikten sitter i konstruktionen snarare än i mekaniken.

Femtio kilo egenvikt är samtidigt sexton mindre än testvinnaren. Det gör cykeln lättare att flytta och något mindre stabil vid maxinsats.

Displayen visar watt och tempo utöver de vanliga värdena, och intervallfunktionerna går att ställa in med egna arbets- och vilotider.

Maximal användarvikt anges till 159 kilo.

Ordinarie pris är högt för specifikationen. Räknat mot testvinnaren betalar du mer och får ett mindre fläkthjul.

inSPORTline AirBike Pro är den maskin som passar flest kroppar i jämförelsen.

Sadelhöjden går från 80 till 107 centimeter, alltså 27 centimeters spann mot de 17 som testvinnaren erbjuder. I ett hushåll där en person är 165 och en är 195 är det skillnaden mellan att båda kan använda maskinen och att en av dem inte kan.

Maximal användarlängd anges dessutom uttryckligen till 200 centimeter, vilket är en uppgift nästan ingen tillverkare publicerar och som är direkt användbar för den som är lång.

Både sadel och styre går att justera i lutning utöver höjd och sidled, vilket är ovanligt generöst.

Motståndet är rent luftbaserat och steglöst. Sju program finns, inklusive två förinställda intervallprogram, ett manuellt och målpulsstyrning där maskinen anger hur hårt du behöver trampa för att nå din målpuls.

Fotstöden gör att benen kan vila medan armarna arbetar, och maskinen är godkänd för kommersiellt bruk.

Maximal användarvikt är 160 kilo och egenvikten 64.

Displayen redovisas som LCD med viktig träningsdata, men watt nämns inte bland de angivna värdena. På en airbike är det den kvarvarande luckan, eftersom watt är det som gör pass jämförbara över tid.

Ordinarie pris ligger också högre än testvinnarens, vilket fäller placeringen.

MAXXUS AirBike 90 PRO är den enda cykeln i jämförelsen som visar sitt papper.

Maskinen anges vara testad enligt EN ISO 20957-1 och 20957-5 för klass SC, alltså den klass som avser professionell användning. Flera konkurrenter skriver att de är godkända för kommersiellt bruk utan att säga enligt vad.

Skillnaden är inte formell. En standard anger vilka laster maskinen ska tåla och hur länge, och en produkt som klarat provningen har mätts snarare än beskrivits.

Vindhjulet anges ha tolv paddlar. Antalet paddlar avgör hur mycket luft hjulet flyttar per varv och är en uppgift ingen annan i jämförelsen ger, även om diametern hade sagt mer.

Programmen är tre manuella med mål för tid, distans eller kalorier, tre tidsintervall inklusive 10/20 och 20/10, samt ett pulsprogram som kräver pulsband.

Pedalerna är ovanligt genomtänkta. De klarar professionella speedbike-pedaler, går att byta, och har säkerhetskorgar med remmar som gör att du kan dra upp pedalen på vägen upp i stället för bara trycka ned.

Sadeln justeras horisontellt och vertikalt med två massiva snabbfästen, alltså utan verktyg mitt i ett pass.

Höjdjusterbara fötter med halkfri bas kompenserar för ojämna golv.

Varken egenvikt eller mått anges någonstans, vilket är besvärande på jämförelsens dyraste maskin: du kan varken mäta upp den mot rummet eller bedöma stabiliteten mot de cyklar som väger 66 kilo.

Assault Airbike är den maskin som crossfitträningens konditionsmoment i praktiken har byggts kring, och konstruktionen är gjord för att hålla i en miljö där många använder samma cykel.

Vevpartiet är i molybdenlegerat stål med slutet vevlager. Det är cykelterminologi snarare än gymterminologi och betyder att den mest belastade delen är byggd som på en riktig cykel.

Pedalgängan är 9/16 tum, alltså standardmåttet på vanliga cykelpedaler. Det låter obetydligt och är produktens smartaste val: när pedalerna slits ut byter du dem mot vilka cykelpedaler som helst i stället för att beställa en reservdel från tillverkaren.

Fyra urethanefötter på 50 millimeter stabiliserar cykeln. Urethan i stället för gummi betyder att fötterna inte lämnar märken på golvet.

Fläkten är 24 tum och sadeln justerbar i fyra riktningar.

Egenvikten är 44,5 kilo, alltså över tjugo kilo mindre än testvinnaren. Det gör maskinen betydligt lättare att flytta men också mindre tung att hålla nere vid en maxinsats, även om urethanefötterna kompenserar.

Displayen har tre intervallprogram och snabbstart med ett knapptryck, plus mottagare för okodat pulsband.

Watt nämns inte bland de värden displayen visar, vilket är den tydliga bristen. Konkurrenter i samma prisklass redovisar det.

Garantin vid kommersiellt bruk anges till ett år.

Spirit AB900+ löser ett problem ingen annan maskin i jämförelsen ens adresserar.

Maximal användarvikt anges till 205 kilo. Samtliga andra airbikes här ligger på 110 till 160, vilket betyder att en person över 160 kilo inte kan använda dem enligt tillverkarens egna villkor.

Det gör AB900+ till det enda alternativet för en grupp där konditionsträning med låg ledbelastning ofta är just det som rekommenderas.

Motståndssystemet beskrivs som luftdrivet och isokinetiskt, alltså att motståndet möter den kraft du lägger i utan att accelerera i väg. Tillverkaren lyfter uttryckligen att maskinen fungerar från rehabilitering i låg fart till högintensiva intervaller med hög wattutveckling.

Det spannet är poängen. En airbike med luftmotstånd har inget lägsta motstånd att övervinna, vilket gör att den kan användas i en takt som en tyngre motionscykel med svänghjul inte tillåter.

Konsolen är användardriven, alltså strömförsörjd av trampandet självt. Ingen sladd och inga batterier.

Måtten är 121,2 × 70,4 × 137,6 cm och egenvikten 56 kilo.

Vad konsolen faktiskt visar anges däremot inte, och fläktens diameter anges inte heller. Två luckor på en maskin i den här prisklassen, och den första betyder att du inte vet om watt finns med.

inSPORTline AirBike Basic II kostar under en fjärdedel av vad resten av jämförelsen gör, och specifikationen förklarar både varför och för vem den ändå fungerar.

Propellern är 50 centimeter i diameter, alltså knappt 20 tum mot de 24 till 27 som de större maskinerna har. Mindre hjul flyttar mindre luft, vilket betyder lägre takmotstånd vid en maxinsats.

Här finns dock en lösning ingen annan i jämförelsen har: en rembroms som ställs med ett vred och lägger motstånd ovanpå luftmotståndet.

Det gör maskinen användbar även i låg fart, där en ren airbike knappt gör motstånd alls, och det är faktiskt en fördel för den som vill cykla lugnt snarare än sprinta.

Sadeln har sju fasta lägen och maskinen är angiven för användare mellan 150 och 190 centimeter.

Begränsningen står i maxvikten. Etthundratio kilo är jämförelsens lägsta med god marginal, och egenvikten på 22 kilo betyder att cykeln kommer att röra sig när någon drar hårt i armarna.

Det är också hela avvägningen: den här maskinen är byggd för jämn konditionsträning, inte för de maxinsatser airbikes annars köps för.

Displayen visar tid, kalorier, distans och total distans. Varken watt eller puls finns med, vilket gör det svårt att följa utvecklingen över tid.

Tjugotvå kilo gör den däremot till den enda maskinen i jämförelsen en person kan bära själv.